bankruttering
Substantiv/baŋkrutːeːriŋ/
Bankruttering, eller konkurs, är ett juridiskt förfarande som inleds när en fysisk eller juridisk person inte längre kan betala sina skulder i tid. Syftet är att reglera de ekonomiska förhållandena, antingen genom att försöka rekonstruera verksamheten eller genom att avveckla tillgångarna för att i relevanta situationer.
Relaterade ord
7AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
bankruttering
Relationstyper
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- bankruttera - bankruttera har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterad - bankrutterad har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterbar - bankrutterbar har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutt - bankrutt har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterande - bankrutterande har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bankruttering?