bankruttering
Substantiv/baŋkrutːeːriŋ/
Bankruttering, eller konkurs, är ett juridiskt förfarande som inleds när en fysisk eller juridisk person inte längre kan betala sina skulder i tid. Syftet är att reglera de ekonomiska förhållandena, antingen genom att försöka rekonstruera verksamheten eller genom att avveckla tillgångarna för att i relevanta situationer.
Relaterade ord
7bankruttering
Relationstyper
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- bankruttera - bankruttera har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterad - bankrutterad har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterbar - bankrutterbar har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutt - bankrutt har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
- bankrutterande - bankrutterande har form- eller definitionsmässig närhet till bankruttering.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bankruttering?