benediktin
Substantiv/beːneːdiktiːn/
En benediktin är en manlig medlem av den katolska munkorden som grundades av Sankt Benedikt av Nursia på 500-talet. Orden följer hans klosterregel, *Regula Benedicti*, som betonar bön, arbete (*ora et labora*), gemenskap och lydnad. Benedictinermunkar lever i kloster och ägnar sig åt andligt liv, och kan uppfattas av hörseln.
Synonymer
2AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
6benediktin
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Sammansättningar
- benediktiner - benediktiner är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinerkloster - benediktinerkloster är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinermunk - benediktinermunk är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinerorden - benediktinerorden är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinkloster - benediktinkloster är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- benediktion - benediktion har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- ben - ben har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena - bena har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena upp - bena upp har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena upp problem - bena upp problem har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för benediktin?