benediktin
Substantiv/beːneːdiktiːn/
En benediktin är en manlig medlem av den katolska munkorden som grundades av Sankt Benedikt av Nursia på 500-talet. Orden följer hans klosterregel, *Regula Benedicti*, som betonar bön, arbete (*ora et labora*), gemenskap och lydnad. Benedictinermunkar lever i kloster och ägnar sig åt andligt liv, och kan uppfattas av hörseln.
Betydelse 1
SubstantivEn benediktin är en manlig medlem av den katolska munkorden som grundades av Sankt Benedikt av Nursia på 500-talet. Orden följer hans klosterregel, *Regula Benedicti*, som betonar bön, arbete (*ora et labora*), gemenskap och lydnad. Benedictinermunkar lever i kloster och ägnar sig åt andligt liv, och kan uppfattas av hörseln.
Synonymer
1Betydelse 2
AnnatRelaterade ord
6benediktin
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Sammansättningar
- benediktiner - benediktiner är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinerkloster - benediktinerkloster är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinermunk - benediktinermunk är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinerorden - benediktinerorden är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- benediktinkloster - benediktinkloster är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- benediktion - benediktion har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- ben - ben har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena - bena har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena upp - bena upp har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
- bena upp problem - bena upp problem har form- eller definitionsmässig närhet till benediktin.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för benediktin?