bjälke
Substantiv/bjɛːlɕeː/
En horisontell trä- eller metallkonstruktion som bär upp väggar, tak eller andra delar av en byggnad.
Betydelse 1
SubstantivEn horisontell trä- eller metallkonstruktion som bär upp väggar, tak eller andra delar av en byggnad.
Synonymer
8Exempelmeningar
1Moderaterna har talat om försvaret som en bärande bjälke i samhällsbygget , en förutsättning för frihet och oberoende , under hela sin historia .
Relaterade ord
8bjälke
Relationstyper
Relaterat
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
- bindbjälke - bindbjälke är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- bjälklag - bjälklag är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- golvbjälke - golvbjälke är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- hanbjälke - hanbjälke är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- regel - regel är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- bit - bit förekommer nära bjälke i ordnätverket.
- bjälk - bjälk har form- eller definitionsmässig närhet till bjälke.
- bärbjälke - bärbjälke har form- eller definitionsmässig närhet till bjälke.
- betongbjälke - betongbjälke har form- eller definitionsmässig närhet till bjälke.
- bottenbjälke - bottenbjälke har form- eller definitionsmässig närhet till bjälke.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bjälke?