blänka
Substantiv/blɛːŋkɑː/
En blänk är ett kortvarigt, starkt ljussken, ofta reflekterat från en blank yta. Det kan också syfta på en liten, glänsande fläck eller ett glittrande föremål.
Betydelse 1
SubstantivEn blänk är ett kortvarigt, starkt ljussken, ofta reflekterat från en blank yta. Det kan också syfta på en liten, glänsande fläck eller ett glittrande föremål.
Synonymer
10Exempelmeningar
1Ett höstregn får Drottningholms koppartak att blänka .
Betydelse 4
Verbglänsa, skina, glimma, stråla, glittra
Synonymer
10Användning
2- Vanlig stilnivå: neutral.
- Ordet förekommer ofta i sammanhang som rör Perception.
Exempelmeningar
3Ett höstregn får Drottningholms koppartak att blänka .
DN Bostad tar pulsen på en blänkande trend .
När Benny Andersson sätter sig vid pianot för att komponera kan han mycket väl ha haft Calle Jularbo och hans hypnotiskt framforsande och blänkande dragspelsmusik i sinnet .
Verbböjning
blänk
blänk
blänkande
blänker
blänkt
blänkt
blänkte
Böjningsformer hämtade från SALDO-lexikonet
blänka
Relationstyper
Synonym
Relaterat
Sammansättning
Avledning
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- blinga - blinga kan ofta användas nära blänka i betydelse.
- blixtra - blixtra kan ofta användas nära blänka i betydelse.
- flimra - flimra kan ofta användas nära blänka i betydelse.
- fluorescera - fluorescera kan ofta användas nära blänka i betydelse.
- fosforescera - fosforescera kan ofta användas nära blänka i betydelse.
Sammansättningar
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för blänka?