blockflöjt
Substantiv/blukfløːjt/
En blockflöjt är ett blåsinstrument i trä eller plast med ett munstycke som har en inbyggd kant (labium) som delar luftströmmen och skapar ljud. Den har vanligtvis åtta fingerhål, varav sju på ovansidan och ett på baksidan för tummen. Genom att täcka och öppna hålen ändras tonhöjden. Blockflöjten är viktigt.
Synonymer
3AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
1Sammansättningar
1blockflöjt
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- blockflöjtist - blockflöjtist har form- eller definitionsmässig närhet till blockflöjt.
- blockflöjtskonsert - blockflöjtskonsert har form- eller definitionsmässig närhet till blockflöjt.
- sopranblockflöjt - sopranblockflöjt har form- eller definitionsmässig närhet till blockflöjt.
- block - block har form- eller definitionsmässig närhet till blockflöjt.
- blocka - blocka har form- eller definitionsmässig närhet till blockflöjt.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för blockflöjt?