boning
Substantiv/buːniŋ/
Ganska vanligt
En boning är en plats där någon bor eller vistas regelbundet, ofta ett hem eller en bostad. Det kan vara en byggnad, ett rum eller en annan typ av uppehållsplats.
Betydelse 1
SubstantivEn boning är en plats där någon bor eller vistas regelbundet, ofta ett hem eller en bostad. Det kan vara en byggnad, ett rum eller en annan typ av uppehållsplats.
Synonymer
10Relaterade ord
8boning
Relationstyper
Synonym
Relaterat
Avledning
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
- boningshus - boningshus är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- boningslänga - boningslänga är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- boningsort - boningsort är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- boningsrum - boningsrum är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- eremitboning - eremitboning är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- bo - bo är en avledning eller formmässigt nära släkt med boning.
- miljö - miljö förekommer nära boning i ordnätverket.
- bongning - bongning har form- eller definitionsmässig närhet till boning.
- guds boning - guds boning har form- eller definitionsmässig närhet till boning.
- guds-boning - guds-boning har form- eller definitionsmässig närhet till boning.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för boning?