buktning
Substantiv/bʉktniŋ/
En **buktning** är en krökning eller böjning i en linje, kant eller yta, som skapar en inåtgående kurva. Det kan beskriva en mjuk, rundad fördjupning, till exempel i en kustlinje (en vik eller bukt) eller i en väg. Ordet används för att ange att något inte är rakt utan har en tydlig, avrundad i praktiken.
Synonymer
7Exempelmeningar
1Blabla diskbråck blabla nervpåverkan blabla buktningar och degeneration .
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
2Sammansättningar
2buktning
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- befuktning - befuktning har form- eller definitionsmässig närhet till buktning.
- inbuktning - inbuktning har form- eller definitionsmässig närhet till buktning.
- befruktning - befruktning har form- eller definitionsmässig närhet till buktning.
- bultning - bultning har form- eller definitionsmässig närhet till buktning.
- buntning - buntning har form- eller definitionsmässig närhet till buktning.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för buktning?