Frikyrkorörelsen är en samlingsbeteckning för protestantiska kristna samfund i Sverige som uppstod under 1800-talet, ofta som en reaktion mot statskyrkan. Dessa rörelser betonar personlig omvändelse, bibelns auktoritet och ofta lekmannaengagemang. De kännetecknas av en frivillig anslutning och en och kan uppfattas av hörseln.