Hoppa till huvudinnehåll

fullmogenhet

Substantiv
/fulːmuːjenheːt/

Tillståndet att ha nått full utveckling, mognad eller fulländning.

Sponsrat

Dagens ord

Bli sponsor för att stötta Stavas och nå språkintresserade läsare.

Kontakta oss

Relaterade ord

7

Förslag baserat på ordnätverk och liknande ord.

Relaterade termer

13
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.

Semantik och användning

14

Kontrast och nyans

Ord som hjälper läsaren att tolka motsats, riktning, tempo eller annan semantisk avgränsning.

Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.

Sammansättningar och närliggande ord

Närliggande ord

Jämför med

6

Ordnätverk

fullmogenhet

14 ord13 relationer
Relationstyper
Avledning
Liknande
Din ordstig

Crawlbara relationer

fullmogenhet och fullmogen hänger ihop som avledning: ADJ→NOUN (-het): fullmogen → fullmogenhet

fullmogenhet och ful hänger ihop som liknande ord: ful har form- eller definitionsmässig närhet till fullmogenhet.

fullmogenhet och ful gubbe hänger ihop som liknande ord: ful gubbe har form- eller definitionsmässig närhet till fullmogenhet.

fullmogenhet och ful hes sång hänger ihop som liknande ord: ful hes sång har form- eller definitionsmässig närhet till fullmogenhet.

fullmogenhet och ful i mun hänger ihop som liknande ord: ful i mun har form- eller definitionsmässig närhet till fullmogenhet.

fullmogenhet och ful i munnen hänger ihop som liknande ord: ful i munnen har form- eller definitionsmässig närhet till fullmogenhet.

Premium

Stavas Pro

Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.

Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta Premium

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för fullmogenhet?