En kastratsångare var en manlig sångare som under barndomen kastrerades för att bevara sin höga röst, en så kallad sopran- eller altregister. Denna praxis var vanlig under barocken, särskilt inom kyrkomusiken och operan, då kvinnliga sångare inte fick uppträda offentligt. Kastratsångare var mycket och kan uppfattas av hörseln.