klander
Verb/klɑndeːr/
Klander är en form av kritik eller anmärkning mot någons handlingar eller prestationer. Det innebär att man uttrycker missnöje eller ogillande, ofta med syfte att påpeka brister eller fel.
Synonymer
7Antonymer
5AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Uttryck & Idiom
8Relaterade ord
18klander
Relationstyper
Synonym
Antonym
Avledning
Sammansättning
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- anklagelse - anklagelse kan ofta användas nära klander i betydelse.
- anmärkning - anmärkning kan ofta användas nära klander i betydelse.
- dom - dom kan ofta användas nära klander i betydelse.
- förmaning - förmaning kan ofta användas nära klander i betydelse.
- kritik - kritik kan ofta användas nära klander i betydelse.
Motsatser
Sammansättningar
- klan - klan är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- klanderfri - klanderfri är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- klanderfritt - klanderfritt är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- klandersjuk - klandersjuk är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- klandersjuk person - klandersjuk person är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- domstolsförhandling - domstolsförhandling är en avledning eller formmässigt nära släkt med klander.
- klandra - klandra är en avledning eller formmässigt nära släkt med klander.
- missaktning - missaktning är en avledning eller formmässigt nära släkt med klander.
- oenighet - oenighet är en avledning eller formmässigt nära släkt med klander.
- ringaktning - ringaktning är en avledning eller formmässigt nära släkt med klander.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för klander?