Hoppa till huvudinnehåll

konungamakt

Substantiv
/konʉnɡamɑkt/

Konungamakt avser den formella och ofta ärftliga auktoritet som tilldelas en monark, det vill säga en kung eller drottning. Denna makt omfattar rätten att styra, stifta lagar och utöva högsta befäl över staten och dess resurser. Historiskt sett varierade konungamakten från absolut (där monarken hade.

Synonymer

3

Ordnätverk

konungamakt

20 ord19 relationer
Relationstyper
Synonym
Liknande
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för konungamakt?