landsortsmässighet
Substantiv/lɑndsoʈsmɛːsːiɡheːt/
Egenskapen att vara typisk eller karaktäristisk för landsbygden, ofta i kontrast till stadsmiljö.
Relaterade ord
7AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
landsortsmässighet
Relationstyper
Avledning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- landsortsmässig - landsortsmässig är en avledning eller formmässigt nära släkt med landsortsmässighet.
- landsortsbo - landsortsbo har form- eller definitionsmässig närhet till landsortsmässighet.
- landskapsmässig - landskapsmässig har form- eller definitionsmässig närhet till landsortsmässighet.
- landslagsmässig - landslagsmässig har form- eller definitionsmässig närhet till landsortsmässighet.
- landsort - landsort har form- eller definitionsmässig närhet till landsortsmässighet.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för landsortsmässighet?