ostadighet
Substantiv/ustɑːdiɡheːt/
Ostadig (substantiv) beskriver en person eller sak som saknar stabilitet eller fasthet. Det kan innebära att något är vacklande, opålitligt eller benäget att falla omkull, antingen fysiskt eller i sin.
Synonymer
7Antonymer
1Exempelmeningar
3Då gjorde passadens ostadighet, att icke säga oberäknelighet, att vår kurs kom att gå rakt på en ö, som på kartan hette Inui.
Ty låt oss nu städs besinna Denna världs ostadighet, Att här intet är att vinna: Allt är idel vansklighet.
I tider som dessa då man byter om herre som ormen byter skinn, uppstår lätt en ostadighet i sinnet.
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
ostadighet
Relationstyper
Synonym
Antonym
Avledning
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- lättsinne - lättsinne kan ofta användas nära ostadighet i betydelse.
- vacklan - vacklan kan ofta användas nära ostadighet i betydelse.
- variabilitet - variabilitet kan ofta användas nära ostadighet i betydelse.
- fladdrighet - fladdrighet kan ofta användas nära ostadighet i betydelse.
- gelé - gelé kan ofta användas nära ostadighet i betydelse.
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- ostadig - ostadig är en avledning eller formmässigt nära släkt med ostadighet.
- istadighet - istadighet har form- eller definitionsmässig närhet till ostadighet.
- ostighet - ostighet har form- eller definitionsmässig närhet till ostadighet.
- ostridighet - ostridighet har form- eller definitionsmässig närhet till ostadighet.
- osmidighet - osmidighet har form- eller definitionsmässig närhet till ostadighet.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för ostadighet?