En plötslig, snabb och kraftig rörelse eller dragning. Det kan vara en kortvarig, ryckig rörelse av något, eller en hastig förändring i en situation eller ett förlopp. Ofta förknippas det med en abrup.

• Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.

Rycka (verb) innebär att utföra en snabb, plötslig och ofta kortvarig rörelse med en kroppsdel eller ett föremål. Det kan syfta på en ofrivillig muskelkontraktion, som ett ryck i ögat, eller en avsiktlig handling, som att rycka till sig något snabbt. Handlingen är karaktäriserad av hastighet och i praktiken.

• Vanlig stilnivå: neutral.
• Ordet förekommer ofta i sammanhang som rör Kropp.