Rycka (verb) innebär att utföra en snabb, plötslig och ofta kortvarig rörelse med en kroppsdel eller ett föremål. Det kan syfta på en ofrivillig muskelkontraktion, som ett ryck i ögat, eller en avsiktlig handling, som att rycka till sig något snabbt. Handlingen är karaktäriserad av hastighet och i praktiken.

• Vanlig stilnivå: neutral.
• Ordet förekommer ofta i sammanhang som rör Kropp.

En plötslig, snabb och kraftig rörelse eller dragning. Det kan vara en kortvarig, ryckig rörelse av något, eller en hastig förändring i en situation eller ett förlopp. Ofta förknippas det med en abrup.