En samuraj var en krigare inom den japanska adeln under feodaltiden. De tjänade en herre (daimyo) och följde en strikt hederskodex kallad Bushido, som betonade lojalitet, disciplin och mod. Samurajerna var skickliga i stridskonst, särskilt med svärdet katana, och utgjorde den militära eliten i det och kan uppfattas av hörseln.