Hoppa till huvudinnehåll

snarkning

Substantiv
/snɑrkniŋ/

Snarkning är ett ljud som uppstår under sömnen när luftflödet genom de övre luftvägarna delvis blockeras. Detta får vävnaderna i svalget att vibrera, vilket skapar det karakteristiska, ofta högljudda, snarkljudet. Det är ett vanligt fenomen som kan variera i intensitet och ibland tyda på underliggan.

Detta ord har 4 olika betydelser

Betydelse 1

Substantiv

Snarkning är ett ljud som uppstår under sömnen när luftflödet genom de övre luftvägarna delvis blockeras. Detta får vävnaderna i svalget att vibrera, vilket skapar det karakteristiska, ofta högljudda, snarkljudet. Det är ett vanligt fenomen som kan variera i intensitet och ibland tyda på underliggan.

Synonymer

2

Exempelmeningar

3

2006 (4 juni): Barn som snarkar kan få sämre hälsa (SvD): Vanemässig snarkning under barndomen har hittills främst visat sig kunna påverka den kognitiva (intellektuella) förmågan negativt i skolåldern.

Korp (Språkbanken)

Jag hörde hennes snarkningar redan utanför dörren.

Korp (Språkbanken)

Morfars snarkningar håller mig vaken om nätterna.

Korp (Språkbanken)

Betydelse 2

Annat

Betydelse 3

Verb

Betydelse 4

Adverb

Ordnätverk

snarkning

19 ord20 relationer
Relationstyper
Synonym
Avledning
Sammansättning
Liknande
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för snarkning?