sonderbarhet
Substantiv/sunderbɑrheːt/
Sonderbarhet avser egenskapen att vara sonderbar, det vill säga förmågan att kunna undersökas eller utforskas på djupet. Det handlar om att något är tillgängligt för noggrann granskning, analys eller utredning för att förstå dess inre natur, orsaker eller mekanismer. Ett sonderbart fenomen är sådant.
Relaterade ord
7AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
sonderbarhet
Relationstyper
Avledning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- sonderbar - sonderbar är en avledning eller formmässigt nära släkt med sonderbarhet.
- osonderbarhet - osonderbarhet har form- eller definitionsmässig närhet till sonderbarhet.
- sekonderbarhet - sekonderbarhet har form- eller definitionsmässig närhet till sonderbarhet.
- fonderbarhet - fonderbarhet har form- eller definitionsmässig närhet till sonderbarhet.
- blonderbarhet - blonderbarhet har form- eller definitionsmässig närhet till sonderbarhet.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för sonderbarhet?