spikning
Substantiv/spikniŋ/
Spikning (nn) avser handlingen att fästa något, oftast med hjälp av spikar, genom att slå in dessa i ett material. Det är en grundläggande byggteknik som används för att sammanfoga trävirke, fästa material mot en yta eller för att säkra föremål. Processen kräver vanligtvis en hammare och spikar av i praktiska sammanhang.
Relaterade ord
7AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
5Sammansättningar
5spikning
Relationstyper
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Sammansättningar
- fastspikning - fastspikning är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- igenspikning - igenspikning är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- påspikning - påspikning är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- spikningstid - spikningstid är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- uppspikning - uppspikning är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Närliggande begrepp
- skråspikning - skråspikning har form- eller definitionsmässig närhet till spikning.
- spilning - spilning har form- eller definitionsmässig närhet till spikning.
- spinning - spinning har form- eller definitionsmässig närhet till spikning.
- spirning - spirning har form- eller definitionsmässig närhet till spikning.
- spisning - spisning har form- eller definitionsmässig närhet till spikning.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för spikning?