Hoppa till huvudinnehåll

spränga

Substantiv
/sprɛːnɡɑː/

En sprängning är en kraftig, plötslig explosion som orsakas av explosiva ämnen. Den används ofta för att bryta sönder material som sten eller berg, eller för att riva byggnader. Resultatet är en snabb.

Detta ord har 4 olika betydelser

Betydelse 1

Substantiv

En sprängning är en kraftig, plötslig explosion som orsakas av explosiva ämnen. Den används ofta för att bryta sönder material som sten eller berg, eller för att riva byggnader. Resultatet är en snabb.

Synonymer

4

Exempelmeningar

1

Han tog den anställde som gisslan och hotade att spränga banken .

Korp (Språkbanken)

Betydelse 3

Samordnande konjunktion

Synonymer

6

Användning

1
  • Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.

Vanliga konstruktioner

8

Vanliga konstruktioner

mellan två satsermellan två ledföre bisatsi jämförelser

Typiska användningar

tilläggkontrastorsakvillkor

Betydelse 4

Substantiv

"Sönder" som substantiv syftar på ett tillstånd av skada eller förstörelse. Det beskriver något som är trasigt, obrukbart eller i bitar, ofta som en följd av yttre påverkan eller slitage.

Synonymer

10

Användning

2
  • Vanlig stilnivå: neutral.
  • Ordet förekommer ofta i sammanhang som rör Perception.

Exempelmeningar

3

Han tog den anställde som gisslan och hotade att spränga banken .

Korp (Språkbanken)

De skall spränga byggnaden om halvannan timme.

Korp (Språkbanken)

2010 fälldes en man för att ha skämtat om att spränga Robin Hood-flygplatsen i centrala England efter en försening .

Korp (Språkbanken)

Verbböjning

spräng
spräng
sprängd
sprängde
sprängnde
sprängr
sprängt
Böjningsformer hämtade från SALDO-lexikonet

Ordnätverk

spränga

52 ord51 relationer
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för spränga?