Stäva (nn) avser en lång, smal träbalk som traditionellt använts inom byggnadskonsten, särskilt för att utgöra takstolar eller som bärande delar i äldre konstruktioner. Ordet beskriver en grov, ofta obehandlad, timmerstock som är dimensionerad för att klara betydande laster.

Att **stäva** (verb) innebär att sträva efter eller arbeta målmedvetet mot att uppnå ett specifikt mål, en önskan eller ett ideal. Det antyder en aktiv och ihärdig ansträngning, ofta över tid, för att nå en viss nivå eller ett önskat tillstånd. Man kan stäva efter framgång, en lösning eller att förb.

• Vanlig stilnivå: neutral.
• Ordet förekommer ofta i sammanhang som rör Abstrakt.