ståndmässighet
VerbStåndmässighet är förmågan att behålla sin övertygelse, princip eller hållning trots yttre påtryckningar, svårigheter eller frestelser. Det innebär att agera konsekvent i enlighet med sina värderingar och inte kompromissa med det man anser vara rätt eller viktigt, även när det är obekvämt eller kost.
Relaterade ord
7Relaterade termer
13Semantik och användning
14Semantiskt näraliggande verb
Sammansättningar och närliggande ord
Jämför med
6ståndmässighet
Crawlbara relationer
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- ståndmässig - ADJ→NOUN (-het): ståndmässig → ståndmässighet
- stå - stå har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
- stå ansikte mot ansikte - stå ansikte mot ansikte har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
- stå ansikte mot ansikte med - stå ansikte mot ansikte med har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
- stå att finna - stå att finna har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
ståndmässighet och ståndmässig hänger ihop som avledning: ADJ→NOUN (-het): ståndmässig → ståndmässighet
ståndmässighet och stånd hänger ihop som sammansättning: Compound: stånd + ? → ståndmässighet
ståndmässighet och stå hänger ihop som liknande ord: stå har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
ståndmässighet och stå ansikte mot ansikte hänger ihop som liknande ord: stå ansikte mot ansikte har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
ståndmässighet och stå ansikte mot ansikte med hänger ihop som liknande ord: stå ansikte mot ansikte med har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
ståndmässighet och stå att finna hänger ihop som liknande ord: stå att finna har form- eller definitionsmässig närhet till ståndmässighet.
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för ståndmässighet?