störighet
Substantiv/støːriɡheːt/
Tillstånd av att vara störd eller rubbad i sin normala funktion eller ordning.
Relaterade ord
7störighet
Relationstyper
Avledning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- störig - störig är en avledning eller formmässigt nära släkt med störighet.
- enstörighet - enstörighet har form- eller definitionsmässig närhet till störighet.
- smörighet - smörighet har form- eller definitionsmässig närhet till störighet.
- sturighet - sturighet har form- eller definitionsmässig närhet till störighet.
- stökighet - stökighet har form- eller definitionsmässig närhet till störighet.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för störighet?