stabbighet
Substantiv/stabːiɡheːt/
Stabbighet (nn) beskriver en egenskap hos något, ofta ett material eller en struktur, att vara motståndskraftigt mot deformation, nedböjning eller kollaps under belastning. Det handlar om förmågan att behålla sin form och stabilitet även när yttre krafter verkar. Hög stabbighet indikerar att något enligt etablerade definitioner.
Relaterade ord
7AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
stabbighet
Relationstyper
Avledning
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- stabbig - stabbig är en avledning eller formmässigt nära släkt med stabbighet.
- sjabbighet - sjabbighet har form- eller definitionsmässig närhet till stabbighet.
- skabbighet - skabbighet har form- eller definitionsmässig närhet till stabbighet.
- slabbighet - slabbighet har form- eller definitionsmässig närhet till stabbighet.
- stubbighet - stubbighet har form- eller definitionsmässig närhet till stabbighet.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för stabbighet?