stopplikt
Substantiv/stopːlikt/
Skyldighet att stanna vid en stoppskylt eller stopplinje för att lämna företräde.
Betydelse 1
SubstantivSkyldighet att stanna vid en stoppskylt eller stopplinje för att lämna företräde.
Synonymer
1Exempelmeningar
1Att passera stopplikt utan att stanna (och vara stillastående) ger i regel indraget körkort.
Betydelse 2
AnnatBetydelse 3
AdverbBetydelse 4
Adjektivstopplikt
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- stopplag - stopplag har form- eller definitionsmässig närhet till stopplikt.
- stopp - stopp har form- eller definitionsmässig närhet till stopplikt.
- stoppljus - stoppljus har form- eller definitionsmässig närhet till stopplikt.
- stoppa - stoppa har form- eller definitionsmässig närhet till stopplikt.
- stopplykta - stopplykta har form- eller definitionsmässig närhet till stopplikt.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för stopplikt?