supinum
Substantiv/sʉːpinʉm/
En grammatisk form av verbet som används i sammansatta tempus, ofta med hjälpverbet ha.
Betydelse 1
SubstantivEn grammatisk form av verbet som används i sammansatta tempus, ofta med hjälpverbet ha.
Exempelmeningar
3I meningen "Hunden sägs ha jagat älgen in i skogen" är jagat aktiv form av supinum.
I meningen "Älgen sägs ha jagats in i skogen av hunden" är jagats passiv form av supinum.
Diverse: I många språk andra än svenska används samma beteckning för det som i svenskan är antingen particip eller supinum.
Betydelse 2
AdjektivBetydelse 3
AnnatRelaterade ord
1Sammansättningar
1supinum
Relationstyper
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- supinera - supinera har form- eller definitionsmässig närhet till supinum.
- supig - supig har form- eller definitionsmässig närhet till supinum.
- supination - supination har form- eller definitionsmässig närhet till supinum.
- sup - sup har form- eller definitionsmässig närhet till supinum.
- supa - supa har form- eller definitionsmässig närhet till supinum.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för supinum?