utfart
Substantiv/ʉtfaʈ/
En utfart är en plats där trafik lämnar en väg, ett område eller en anläggning, såsom en motorväg eller en parkeringsplats. Det är den motsatta handlingen till en infart. Utfarten är tydligt markerad med vägskyltar som indikerar att det är möjligt att lämna den aktuella vägsträckan eller området. i relevanta situationer.
Synonymer
7Antonymer
2Exempelmeningar
1Alla utfarter blockerades för att ingen skulle kunna fly .
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
3Sammansättningar
3utfart
Relationstyper
Synonym
Antonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Motsatser
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- utfartsregel - utfartsregel har form- eller definitionsmässig närhet till utfart.
- utan fart - utan fart har form- eller definitionsmässig närhet till utfart.
- utan-fart - utan-fart har form- eller definitionsmässig närhet till utfart.
- utfall - utfall har form- eller definitionsmässig närhet till utfart.
- utfört - utfört har form- eller definitionsmässig närhet till utfart.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för utfart?