befogenhet
Substantiv/beːfuːjenheːt/
Rätt att utöva en viss makt eller kontroll, att ha behörighet att göra något.
Betydelse 1
SubstantivRätt att utöva en viss makt eller kontroll, att ha behörighet att göra något.
Synonymer
10Exempelmeningar
2Ombudet har inte följt huvudmannens muntliga instruktioner om att bilen skulle vara grön. Ombudet har alltså handlat utanför sin befogenhet.
Ibland önskar man sig ökade befogenheter för polisen.
Betydelse 2
AdverbSynonymer
12Betydelse 3
AdjektivSynonymer
12Betydelse 4
AnnatSynonymer
2Exempelmeningar
2Ombudet har inte följt huvudmannens muntliga instruktioner om att bilen skulle vara grön. Ombudet har alltså handlat utanför sin befogenhet.
Ibland önskar man sig ökade befogenheter för polisen.
Betydelse 5
VerbSynonymer
12Relaterade ord
1Sammansättningar
1befogenhet
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- auktorisation - auktorisation kan ofta användas nära befogenhet i betydelse.
- auktoritet - auktoritet kan ofta användas nära befogenhet i betydelse.
- behörighet - behörighet kan ofta användas nära befogenhet i betydelse.
- bemyndigande - bemyndigande kan ofta användas nära befogenhet i betydelse.
- berättigande - berättigande kan ofta användas nära befogenhet i betydelse.
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- ge befogenhet - ge befogenhet har form- eller definitionsmässig närhet till befogenhet.
- ge-befogenhet - ge-befogenhet har form- eller definitionsmässig närhet till befogenhet.
- belägenhet - belägenhet har form- eller definitionsmässig närhet till befogenhet.
- benägenhet - benägenhet har form- eller definitionsmässig närhet till befogenhet.
- betagenhet - betagenhet har form- eller definitionsmässig närhet till befogenhet.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för befogenhet?