Hoppa till huvudinnehåll

behörighet

Substantiv
/behøːriɡheːt/

Behörighet avser den formella rättighet eller kvalifikation som krävs för att få utföra en viss handling, inneha en viss position eller få tillgång till något. Det kan baseras på utbildning, erfarenhet, kunskap, eller ett specifikt tillstånd utfärdat av en behörig myndighet. Kort sagt, det är det i relevanta situationer.

Detta ord har 4 olika betydelser

Betydelse 1

Substantiv

Behörighet avser den formella rättighet eller kvalifikation som krävs för att få utföra en viss handling, inneha en viss position eller få tillgång till något. Det kan baseras på utbildning, erfarenhet, kunskap, eller ett specifikt tillstånd utfärdat av en behörig myndighet. Kort sagt, det är det i relevanta situationer.

Synonymer

10

Antonymer

1

Exempelmeningar

3

Om en sökande helt eller delvis saknar den formella behörighet som fordras, kan hon eller han ansöka om att få sin reella kompetens prövad.

Korp (Språkbanken)

Förvaltningsmål ligger under kammarrättens behörighet.

Korp (Språkbanken)

Ombudet har handlat inom sin behörighet enligt fullmakten och bilköpet är direkt bindande mellan huvudmannen och bilhandlaren.

Korp (Språkbanken)

Betydelse 2

Adverb

Synonymer

1

Betydelse 3

Adjektiv

Synonymer

1

Betydelse 4

Annat

rätt eller kvalifikation att utföra något

Synonymer

1

Exempelmeningar

3

Om en sökande helt eller delvis saknar den formella behörighet som fordras, kan hon eller han ansöka om att få sin reella kompetens prövad.

Korp (Språkbanken)

Förvaltningsmål ligger under kammarrättens behörighet.

Korp (Språkbanken)

Ombudet har handlat inom sin behörighet enligt fullmakten och bilköpet är direkt bindande mellan huvudmannen och bilhandlaren.

Korp (Språkbanken)

Relaterade ord

4

Ordnätverk

behörighet

34 ord40 relationer
Relationstyper
Antonym
Synonym
Sammansättning
Avledning
Liknande
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för behörighet?