bergssluttning
SubstantivEn sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Betydelse 1
SubstantivEn sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Synonymer
Inga synonymer för denna betydelse.
Relaterade termer
6Användning
1- Se exempelmeningarna nedan för att förstå typiska konstruktioner och sammanhang.
Semantik och användning
18Exempelmeningar
1Det var en fruktansvärd syn som mötte oss på bergssluttningen , säger Kjell-Åke Pittsa .
Sammansättningar och närliggande ord
Jämför med
12Utforska mer
6Betydelse 1
AnnatSynonymgrupp för bergssluttning
Synonymer
Inga synonymer för denna betydelse.
Relaterade termer
6Semantik och användning
18Exempelmeningar
Vi saknar ännu bra exempelmeningar för denna betydelse.
Sammansättningar och närliggande ord
Jämför med
12Utforska mer
6bergssluttning
Crawlbara relationer
Synonymer
Sammansättningar
bergssluttning och hang hänger ihop som synonym: hang kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
bergssluttning och lid hänger ihop som synonym: lid kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
bergssluttning och slänt hänger ihop som synonym: slänt kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
bergssluttning och berg hänger ihop som närliggande begrepp: Merged from local full synonym dataset
bergssluttning och klarhet hänger ihop som närliggande begrepp: Merged from local full synonym dataset
bergssluttning och logik hänger ihop som närliggande begrepp: Merged from local full synonym dataset
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bergssluttning?