bergssluttning
Substantiv/berɡsːlutːniŋ/
En sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Betydelse 1
SubstantivEn sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Synonymer
6Exempelmeningar
1Det var en fruktansvärd syn som mötte oss på bergssluttningen , säger Kjell-Åke Pittsa .
Betydelse 2
Annatbergssluttning
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- backe - backe kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- hang - hang kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- lid - lid kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- slänt - slänt kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- bergsluttning - bergsluttning kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
Närliggande begrepp
- åssluttning - åssluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- backsluttning - backsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- läsluttning - läsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- beslutsfattning - beslutsfattning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- brant sluttning - brant sluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bergssluttning?