bergssluttning
Substantiv/berɡsːlutːniŋ/
En sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Synonymer
7Exempelmeningar
1Det var en fruktansvärd syn som mötte oss på bergssluttningen , säger Kjell-Åke Pittsa .
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
bergssluttning
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- backe - backe kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- hang - hang kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- lid - lid kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- slänt - slänt kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
- bergsluttning - bergsluttning kan ofta användas nära bergssluttning i betydelse.
Närliggande begrepp
- åssluttning - åssluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- backsluttning - backsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- läsluttning - läsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- beslutsfattning - beslutsfattning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
- brant sluttning - brant sluttning har form- eller definitionsmässig närhet till bergssluttning.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för bergssluttning?