dalsluttning
Substantiv/dɑlslutːniŋ/
En sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Relaterade ord
7Exempelmeningar
1Mitt i denna storslagenhet , inramad av korpsvarta Tim Burton-berg och grönklädda dalsluttningar , ligger det mytomspunna hotellet , La Residencia .
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
dalsluttning
Relationstyper
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- sluttning - sluttning har form- eller definitionsmässig närhet till dalsluttning.
- fjällsluttning - fjällsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till dalsluttning.
- dalslänning - dalslänning har form- eller definitionsmässig närhet till dalsluttning.
- läsluttning - läsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till dalsluttning.
- åssluttning - åssluttning har form- eller definitionsmässig närhet till dalsluttning.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för dalsluttning?