klantighet
Substantiv/klɑntiɡheːt/
En klantig person är obekväm, klumpig och har svårt att samspela med andra på ett socialt sätt. De kan vara oerfaren, osäker och lätt generad i sociala situationer.
Betydelse 1
SubstantivEn klantig person är obekväm, klumpig och har svårt att samspela med andra på ett socialt sätt. De kan vara oerfaren, osäker och lätt generad i sociala situationer.
Synonymer
10Exempelmeningar
2Nej, nu är det bäst jag går och lägger mig innan jag gör några ytterligare klantigheter.
2013 (19 jan): Världens dummaste refusering (Svenska Dagbladet), Dick Harrison: Om jag bara får välja en dumhet ur en stor hög av klantigheter faller valet, föga oväntat, på en händelse i början av 1962.
Betydelse 2
AdjektivBetydelse 3
Samordnande konjunktionAnvändning
1- Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.
Vanliga konstruktioner
8Vanliga konstruktioner
mellan två satsermellan två ledföre bisatsi jämförelser
Typiska användningar
tilläggkontrastorsakvillkor
klantighet
Relationstyper
Synonym
Avledning
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- blunder - blunder kan ofta användas nära klantighet i betydelse.
- dumhet - dumhet kan ofta användas nära klantighet i betydelse.
- fadäs - fadäs kan ofta användas nära klantighet i betydelse.
- groda - groda kan ofta användas nära klantighet i betydelse.
- handling - handling kan ofta användas nära klantighet i betydelse.
Närliggande begrepp
- klantig - klantig är en avledning eller formmässigt nära släkt med klantighet.
- kantighet - kantighet har form- eller definitionsmässig närhet till klantighet.
- kletighet - kletighet har form- eller definitionsmässig närhet till klantighet.
- tantighet - tantighet har form- eller definitionsmässig närhet till klantighet.
- fjantighet - fjantighet har form- eller definitionsmässig närhet till klantighet.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för klantighet?