klantig
SubstantivEn klantig person är obekväm, klumpig och har svårt att samspela med andra på ett socialt sätt. De kan vara oerfaren, osäker och lätt generad i sociala situationer.
Betydelse 1
SubstantivEn klantig person är obekväm, klumpig och har svårt att samspela med andra på ett socialt sätt. De kan vara oerfaren, osäker och lätt generad i sociala situationer.
Synonymer
8Exempelmeningar
1Det var för klantigt på många håll och kanter , sade andretränaren Tomas Berglund .
Betydelse 2
Samordnande konjunktionSynonymer
2Användning
1- Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.
Vanliga konstruktioner
8Vanliga konstruktioner
Typiska användningar
Betydelse 3
Adjektivsom (ofta) begår misstag som personen, i någon mening, inte borde begå, speciellt (men inte nödvändigtvis) med avseende på motorisk funktion eller förmåga att komma ihåg viktiga saker
Synonymer
10Antonymer
3Exempelmeningar
3Han kan vara ganska klantig av sig, så låt honom inte använda kristallglasen.
Det var klantigt av mig att missa deadlinen.
En klantig assistent råkade ha sönder apparaten.
klantig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- drulig - drulig kan ofta användas nära klantig i betydelse.
- dum - dum kan ofta användas nära klantig i betydelse.
- fumlig - fumlig kan ofta användas nära klantig i betydelse.
- tafflig - tafflig kan ofta användas nära klantig i betydelse.
- klåparaktig - klåparaktig kan ofta användas nära klantig i betydelse.
Motsatser
Närliggande begrepp
- klantighet - klantighet är en avledning eller formmässigt nära släkt med klantig.
- klant - klant är en avledning eller formmässigt nära släkt med klantig.
- klantis - klantis har form- eller definitionsmässig närhet till klantig.
- kantig - kantig har form- eller definitionsmässig närhet till klantig.
- klanta - klanta har form- eller definitionsmässig närhet till klantig.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för klantig?