kynne
Substantiv/ɕyːnːeː/
Ganska vanligt
Ett persons naturliga läggning eller sinnesart, ofta uttryckt genom humör och temperament.
Betydelse 1
SubstantivEtt persons naturliga läggning eller sinnesart, ofta uttryckt genom humör och temperament.
Synonymer
10Exempelmeningar
3Mest berömd är hon för sitt oppositionella kynne och sin stridbarhet.
Om det finns något svenskt kynne så yttrar det sig i så fall som en allmän ovillighet att bråka.
Hundar har charm, ett nyansrikt kynne och är fenomenala på att sprida glädje.
Betydelse 2
AdjektivSynonymer
4Betydelse 3
AnnatSynonymer
4Betydelse 4
VerbSynonymer
4Relaterade ord
3Sammansättningar
3kynne
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för kynne?