temperament
Substantiv/tempeːrɑːment/
En persons karaktäristiska sätt att reagera känslomässigt och bete sig i olika situationer.
Betydelse 1
SubstantivEn persons karaktäristiska sätt att reagera känslomässigt och bete sig i olika situationer.
Synonymer
10Antonymer
1Relaterade ord
7Sammansättningar
5Avledningar
2temperament
Relationstyper
Synonym
Antonym
Avledning
Sammansättning
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
- blod - blod kan ofta användas nära temperament i betydelse.
- disposition - disposition kan ofta användas nära temperament i betydelse.
- egenart - egenart kan ofta användas nära temperament i betydelse.
- eld - eld kan ofta användas nära temperament i betydelse.
- färg - färg kan ofta användas nära temperament i betydelse.
Sammansättningar
- konstnärstemperament - konstnärstemperament är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- tempera - tempera är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- temperamentsfull - temperamentsfull är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- temperamentslös - temperamentslös är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- temperamentstyp - temperamentstyp är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för temperament?