nordsluttning
Substantiv/noɖslutːniŋ/
En sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Betydelse 1
SubstantivEn sluttning är en markyta som lutar nedåt eller uppåt, ofta en del av en kulle, bergssida eller dikeskant. Den kännetecknas av sin vinkel mot horisontalplanet och kan variera i branthet.
Exempelmeningar
1Invid entréns höga grindar hörs bäcken forsa ner för Hallandsåsens nordsluttning mot Laholmsbukten .
Betydelse 2
AdverbBetydelse 3
AdjektivBetydelse 4
Annatnordsluttning
Relationstyper
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Närliggande begrepp
- sydsluttning - sydsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till nordsluttning.
- höjdsluttning - höjdsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till nordsluttning.
- läsluttning - läsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till nordsluttning.
- åssluttning - åssluttning har form- eller definitionsmässig närhet till nordsluttning.
- strandsluttning - strandsluttning har form- eller definitionsmässig närhet till nordsluttning.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för nordsluttning?