En elektronisk komponent, huvudsakligen bestående av en lufttom glas- eller metallbehållare innehållande elektroder, vanligtvis en katod, anod och en eller flera styrgaller. Radioröret nyttjades primärt för att förstärka eller modulera elektriska signaler, exempelvis i radioapparater, förstärkare och annan elektronisk utrustning, genom att kontrollera elektronströmmen mellan katoden och anoden med hjälp av de applicerade spänningarna på styrgallren. Användningen av radiorör har i stor utsträckning ersatts av halvledarkomponenter, såsom transistorer, men de förekommer fortfarande i vissa specialiserade tillämpningar, exempelvis högfrekvensförstärkare och audiofil ljudutrustning, där deras specifika egenskaper efterfrågas.