senvinter
Substantiv/senvinteːr/
Perioden i slutet av vintern, mellan vintersolståndet och vårdagjämningen, då kylan fortfarande är märkbar men våren börjar ana sig.
Synonymer
1Antonymer
1Exempelmeningar
12009 (8 maj): Skräddarsytt sommarnöje (DN): Stora fönster mot söder gör att solen redan under senvintern värmer upp hela huset.
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
Relaterade ord
1Sammansättningar
1senvinter
Relationstyper
Antonym
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Sammansättningar
Närliggande begrepp
- snövinter - snövinter har form- eller definitionsmässig närhet till senvinter.
- sinter - sinter har form- eller definitionsmässig närhet till senvinter.
- järnvinter - järnvinter har form- eller definitionsmässig närhet till senvinter.
- sentera - sentera har form- eller definitionsmässig närhet till senvinter.
- kärnvapenvinter - kärnvapenvinter har form- eller definitionsmässig närhet till senvinter.
Premium
Stavas Pro
Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.
Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta PremiumFörbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för senvinter?