vinter
Substantiv/vinteːr/
En av de fyra perioderna som jordens bana runt solen delar in året i, kännetecknade av specifika väder- och naturförhållanden. Dessa cykler påverkar klimat och dagslängd.
Betydelse 1
SubstantivEn av de fyra perioderna som jordens bana runt solen delar in året i, kännetecknade av specifika väder- och naturförhållanden. Dessa cykler påverkar klimat och dagslängd.
Synonymer
7Antonymer
1Exempelmeningar
1För några år sedan var det en mycket kall och långvarig vinter.
Betydelse 2
AdverbBetydelse 4
Samordnande konjunktionAnvändning
1- Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.
Vanliga konstruktioner
8Vanliga konstruktioner
mellan två satsermellan två ledföre bisatsi jämförelser
Typiska användningar
tilläggkontrastorsakvillkor
Betydelse 5
VerbRelaterade ord
45vinter
Relationstyper
Synonym
Antonym
Relaterat
Sammansättning
Avledning
Din ordstig
Så hänger orden ihop
Synonymer
Sammansättningar
- atomvinter - atomvinter är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- fimbulvinter - fimbulvinter är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- förejulsvinter - förejulsvinter är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- kärnvapenvinter - kärnvapenvinter är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
- senvinter - senvinter är kopplat genom svensk ordbildning eller sammansättning.
Förbättra denna sida
Känner du till fler synonymer för vinter?