Hoppa till huvudinnehåll

toppbegåvning

Substantiv
/topːbeːɡoːvniŋ/

Toppbegåvning avser en exceptionellt hög intellektuell förmåga som vida överstiger genomsnittet i befolkningen. Det innebär en särskilt stark potential inom ett eller flera kognitiva områden, såsom logiskt tänkande, språklig förmåga eller spatial orientering. Personer med toppbegåvning kan uppvisa i relevanta situationer.

Relaterade ord

7

Förslag baserat på ordnätverk och liknande ord.

Exempelmeningar

1

Konkurrensen är mycket hög på den globala marknaden för toppbegåvningar .

Korp (Språkbanken)

Ordnätverk

toppbegåvning

17 ord16 relationer
Relationstyper
Liknande
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för toppbegåvning?