Hoppa till huvudinnehåll

brink

nn
/briŋk/

Brink (substantiv) avser en brant sluttning eller en kant där marken plötsligt stupar neråt. Det kan vara kanten på en klippa, en ravin eller en höjd. Ordet används ofta för att beskriva en farlig eller dramatisk övergång mellan en högre och en lägre nivå. En brink markerar alltså en skarp och ofta .

Sponsrat

Dagens ord

Bli sponsor för att stötta Stavas och nå språkintresserade läsare.

Kontakta oss

Synonymer

7
avsatsbrantbryggagränskajkantkrön
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.
AnnonsStöd Stavas
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.

Exempelmeningar

1

brink är bra.

Korp (Språkbanken)

Ordnätverk

brink ligger i centrum. Närmast ligger synonymer, därefter synonymernas synonymer och vidare utåt. Antonymer visas i rött och relaterade ord i grått.

Laddar ordnätverk...

Premium

Stavas Pro

Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.

Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta Premium

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för brink?