Hoppa till huvudinnehåll

brink

Substantiv
/briŋk/

Brink (substantiv) avser en brant sluttning eller en kant där marken plötsligt stupar neråt. Det kan vara kanten på en klippa, en ravin eller en höjd. Ordet används ofta för att beskriva en farlig eller dramatisk övergång mellan en högre och en lägre nivå.

Detta ord har 5 olika betydelser

Betydelse 1

Substantiv

Brink (substantiv) avser en brant sluttning eller en kant där marken plötsligt stupar neråt. Det kan vara kanten på en klippa, en ravin eller en höjd. Ordet används ofta för att beskriva en farlig eller dramatisk övergång mellan en högre och en lägre nivå.

Synonymer

6

Betydelse 2

Adjektiv

Synonymer

5

Betydelse 3

Samordnande konjunktion

Synonymer

5

Användning

1
  • Konjunktioner visar hur satser eller fraser hänger ihop, till exempel som tillägg, kontrast eller orsak.

Vanliga konstruktioner

8

Vanliga konstruktioner

mellan två satsermellan två ledföre bisatsi jämförelser

Typiska användningar

tilläggkontrastorsakvillkor

Betydelse 4

Verb

Synonymer

5

Betydelse 5

Adverb

Synonymer

5

Relaterade ord

2

Sammansättningar

2

Ordnätverk

brink

25 ord25 relationer
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för brink?