Hoppa till huvudinnehåll

brink

Substantiv
/briŋk/

Brink (substantiv) avser en brant sluttning eller en kant där marken plötsligt stupar neråt. Det kan vara kanten på en klippa, en ravin eller en höjd. Ordet används ofta för att beskriva en farlig eller dramatisk övergång mellan en högre och en lägre nivå.

Synonymer

6
Annonsyta reserverad. Vill du synas här? Bli sponsor.

Relaterade ord

2

Sammansättningar

2

Ordnätverk

brink

25 ord25 relationer
Relationstyper
Synonym
Sammansättning
Liknande
Din ordstig
Premium

Stavas Pro

Ad‑free, avancerad sök, sparade ordlistor och export. För lärare, skribenter och språkentusiaster.

Ad‑freeSpara ordlistorExportAPI‑access
Starta Premium
Sponsrat

Dagens ord

Bli sponsor för att stötta Stavas och nå språkintresserade läsare.

Kontakta oss

Förbättra denna sida

Känner du till fler synonymer för brink?